Vintertur med lätta kläder - utrustningen

Teori-Praktik I en tidigare artikel har jag beskrivit en tur mellan Storulvån och Våldalen i april 2008 som slutade i Storulvån och inte i Vålådalen. En lätt vintertur februari 2007 samt lätt vinterutrustning allmänt är beskrivna i andra artiklar. Här var syftet framförallt att se om jag kunde använda i stort sett samma kläder som jag använder på sommaren. Fast med skillnaden att mellanlagret/värmelagret naturligtvis måste klara de lägre temperaturerna.
Av Jörgen Johansson

Hypotes - kläder för överkroppen
Min klädsel för 3-säsongersbruk består normalt av en kortärmad merinotröja, merinokalsingar (vilka dubblerar som shorts), tunna hemsydda byxor och vindblus. Med vindblus på klarar jag ganska kyligt väder (kombination vind och temperatur) så länge jag håller mig i rörelse. Vid raster förstärker jag så klart klädseln efter behov.

Tjallingklumpen

För regn och ruskväder har jag sedan en lätt skal/regnjacka och regnbyxor eller byxholkar med regnshorts.

Frågan var nu: Varför skulle jag inte kunna ha samma kläder på vintern?

Marmot Ion Windshirt

Vindblusen fyller samma funktion på vintern som på sommaren; håller kylande vind ute och transporterar bort kroppsfukt på ett bra sätt. Blir vädret alltför kylande och blött så drar man på regnjackan.

Baslagret/underkläderna fyller också samma funktion sommar som vinter; att transportera bort fukt från hudytan så att man slipper nedkylande vätska i form av svett på denna.

Enda skillnaden borde vara att eftersom det är kallare på vintern så kan man behöva mer värme mellan vindblus/skaljacka och understället. Fler lager helt enkelt.

Överkroppen - vad jag valde
Därmed landade jag i följande kläder för överkroppen under gång: Smartwool Microweight Crew som ständig undertröja. Ovanpå denna en Fjällräven Hoody i polyester/ull. Denna ersatte både värmande mössa och halsduk. Ovanpå detta en Marmot Ion vindblus. Med i packningen en Woolpower-tröja som ytterligare lager vid behov och som nattröja.

Haglöfs Oz Pullover

Skalplagg för skydd när vädret blev ruskigt var en superlätt Haglöfs Oz Pullover och ett par Packaway regnbyxor från ITAB. Min vattentäta skärmmössa från Paramo satt på för det mesta, och ibland med hoody-luvan under och Ion-huvan över.

Om det funkade
Klädseln fungerade ypperligt och helt enligt teorin på min tur. Om det var någorlunda vindstilla och behagligt åkte jag i undertröja och hoody, med luvan nere och full ventilation i halsen. Vantar av och på efter behov. När det började blåsa eller yra torr snö i luften så åkte vindblusen från Marmot på. Med dessa kläder klarade jag ganska hård vind och var behagligt tempererad så länge jag rörde mig.

Huvudet väl inpackat i snålblåsten, på kroppen två undertröjor och vindblus.

När det blev hård vind (styv kuling) och snöyra så åkte Oz-pullovern på. Likaså om mängden yrande snö gav intryck av att kunna smälta och så småningom väta igenom vindblusen på ställen som nacke och övre delen av ryggen. Packaway-byxorna använde jag bara under några timmar, när vädret var som värst och jag behövde ta mig ned från en exponerad tältplats i Bunnerskalet till skyddad terräng i björkskogen.

Underkroppen
På underkroppen bar jag hela tiden långkalsingar av ylle från Stil, vindkalsing från Craft och byxor av modell Arcteryx Gamma LT. De senare är byxor som är tyngre än mina normala sommarbyxor, med några hundra gram, men jämförelsevis med de flesta friluftsbyxor man hittar är de lätta. Jag visste från tidigare erfarenheter att de tål väta mycket bra, men är sämre när det gäller vindmotstånd.

Kombinationen fungerade bra, även om det under det varmaste passet, uppför från Tjallingen till Bunnerskalet, var onödigt varmt på benen. Då önskade jag bort långkalsongerna. Men så fort jag kom upp ur skogen försvann denna önskan.

Förstärkningsplagg
De värmeplagg jag hade med mig var Cocoon jacka och byxor som beskrivits i en tidigare artikel. Jackan användes i samband med alla längre raster. Byxorna användes vid behov, vilket var vid flertalet av de längre rasterna. Undantagandes då jag istället satt med ben och underkropp i sovsäcken.

Cocoon-pyjamasen är faktiskt skönare vid matrasterna än den här bilden förmedlar...

De här plaggen var också en del av mitt sovsystem, avsedda att förstärka sovsäckens temperaturområde vid behov. Första natten använde jag enbart jackan, andra natten (-5-6 grader) även byxorna.

De här plaggen var också tänkta att vid behov användas vid riktigt låga temperaturer. Framförallt byxorna såg jag som bra förstärkningsplagg vid -20 grader och kallare. Även jackan är naturligtvis möjlig att använda vid skidåkning när det är riktigt kallt, men för att det skall vara nödvändigt föreställer jag mig att det måste vara extremt låga temperaturer.

Sovkläder
En del av sovkläderna har redan nämnts. Det vill säga när det är riktigt kallt har jag på mig i princip allt i sovsäcken. Förra året testade jag att använda en lätt dunsäck som klarar nollan (Marmot Hydrogen -1 C) i kombination med min hemsydda quilt som också klarar nollan. Dessa i kombination fungerade då bra (utan termobyxor) vid -6--7 C.

I år var planen att använda en lätt Western Mountaineering Ultralite (graderad till att klara -7--9 C) i kombination med samma quilt. Min bedömning var att man med detta och Cocoon-plaggen skulle klara runt -20 C utan att frysa. Vid lägre temperaturer än så blev det att ta till varmvattenflaskor som ett sätt att klara sig någorlunda genom en riktigt kall natt. Att koka upp en liter vatten eller två varannan timme och stoppa dessa flaskor i sovsäcken borden säkra överlevnaden även den kallaste vinternatt, även om natten kanske inte skulle bli ett att de bästa friluftsminnena.

Den hemsydda quilten har också ett hål mitt på som gör att man kan använda den som poncho. Detta innebär att vid sträng kyla kan man använda den som komplement till Cocoon-kläderna vid längre raster. Nu talade väderleksrapporten snarare entydigt om temperaturer runt 0 grader samt snö och snöblask, vilket gjorde att jag i sista sekund valde att lämna quilten hemma. Detta visade sig vara ett riktigt beslut med tanke på hur vädret blev.

Liggunderlaget Goodpad fastsatt med lätta bungee cords

Under mig hade jag ett tjockt cellplastunderlag av toppkvaliteten Evazote. Detta breda och hellånga samt 14 mm tjocka cellplastunderlag från Getout, kallat Goodpad, har en

Fotplaggen
Den sista och svagaste punkten i min lätta klädsel vara fotplaggen. Teorin var att välja lätta skor, liksom under barmarksförhållanden, men skidskor som hade ordentligt med utrymme för extra sockar och dessutom för vattentäta sockar. Så när jag sprang på ett par Alpina i storlek 47 (jag har normalt 45-or) som reades för 300 kronor kändes detta perfekt. De var närmare kilot lättare än mina gamla Asolo från slutet av 80-talet och fungerade mycket bra under turen.

Jag behöll den tunna innersulan i pjäxan, adderade en inläggssula av märket Superfeet (grön) och hade sedan på foten en Donner Merinosocka Mid Weight och utanpå detta Sealskinz. Byxorna knöt fast runt överkanten på Sealskinz-sockorna och skapade därmed ett snö-/vattentätt paket för foten. Även om snö trängde i och gjorde pjäxorna blöta så skulle fötterna vara torra.

Fotbeklädnad med vattentäta sockar och ultralätta damasker (för de vattentäta strumporna)

Så det här funkar för vinterturer?
Temperaturerna var hela tiden runt nollan, oftast med någon enstaka minusgrad som gjorde att det inte var utpräglat slabbigt. Det finns naturligtvis en viktig fråga att besvara: Hur skulle kläderna ha fungerat om det varit -20 C? Det vet jag naturligtvis inte, men jag ser fram emot att prova nästa vinter. Min teori var dock att den utrustning jag hade skulle fungera även vid kallare väder än det jag hade. Min tredje undertröja från Woolpower användes aldrig. Hade det varit -15 C och lite vind hade den förmodligen suttit under vindblusen. Skaljackan fanns hela tiden som ett tänkbart förstärkningsplagg; lätt och snabbt att få på.

På benen hade Packawaybyxorna suttit på hela tiden om temperaturen hade gjort det nödvändigt. Med den här klädsen så tror jag att jag utan problem hade kunna skida i varierande blåst även om termometern visat -15 C.

Den svaga punkten, som kräver en lösning för midvinterturer, är skorna. Det arrangemang jag hade fungerade perfekt under turen och jag var både torr och varm, även om de andande Sealskinz gjorde att yllesockorna var lite småfuktiga vid dagens slut. Men pjäxorna visade sig trots sin storlek vara lite trånga i tån. Jag har tidigare noterat att stora storlekar på skor oftast mest är längre än de mindre storlekarna, men inte särskilt mycket bredare.

Den smala tån gjorde att jag knappast hade kunnat stoppa ned ytterligare en yllestrumpa av samma tjocklek innanför Sealskinzen, vilket var min tanke, och därmed klarat låga temperaturer. Jag tror inte att de här pjäxorna hade varit tillräckligt varma vid 20-30 minusgrader. Vad jag behöver är ett par bredare och rymligare skidpjäxor som klarar NNN-bindning. Så detta problem återstår att lösa till nästa vinter. Men man skall ju ha något att göra då också.

Här följer den kompletta utrustningslistan:

Vikt Beteckning
368 Byxor Arcteryx Gamma LT XL
54 Fingervantar Berghaus fleece
75 Keps/skärmössa Paramo, vinter
1200 Skor Alpina TR 10 skidkängor stl 47
210 Stillongs yllelångkalsonger
102 Strumpor Donner merinoull mid weight crew
274 Undertröja Fjällräven hoody
194 Undertröja Smartwool microweight
158 Vindblus Marmot Ion
64 Vindkalsonger Craft
464 Skidstavar blå glasfiber
5 Snölås bomullsband
10 Solglasögon Sporteyz
2800 Skidor Fischer
5978 Summa på kroppen
606 Ryggsäck Golite Jam2 Large grå
34 Packpåse blixtlås röd Eagle Creek Medium
232 Byxor BMW Cocoon syntetfyllning XL
316 Jacka BMW Cocoon Hoody syntetfyllning
20 Packpåse kläder grön hemsydd
126 Strumpor vattentäta Sealskinz
102 Strumpor Donner merinoull mid weight crew
260 Undertröja ullfrotté
120 Vantar HH, vinter
246 Regnbyxor Packaway XL
194 Regnjacka Haglöfs Oz Pullover XL
1288 Black Diamond Firstlight tält
9 Snöankare silnylon
400 Liggunderlag Goodpad 190*60*1,4 nedklippt
286 Liggunderlag självuppblåsande BMW Torsolite
96 Packpåse 13 l Sea to Summit
884 Sovscäck WM Ultralite Super -9 C
35 Varmvattenflaska Arla Smoothie
35 Varmvattenflaska Arla Smoothie
50 Eldgrejor
42 Första förband, blodstoppare
30 Häfta stöd skavsår
40 Karta
35 Kompass
25 Reparation, lagning
84 Reservglasögon m solskydd och fodral
32 Sjukvårdsgrejor
55 Swiss Army Knife med sax, pincett
28 Visselpipa
36 Flaska Platypus mjuk 2 l
10 Isolering gasbehållare, cellplast
48 Grythandtag Trangia
25 Isolering under kök, cellplast
5 Grytlock pajform alu
90 Kåsa plast isolerad m lock
6 Liten tratt av plast
8 Sked plast Sea to Summit
26 Vindskydd titanfolie 22*82 cm
155 Gasbehållare Primus stor
105 Kokkärl jägarkök liten eller stor
105 Kök Primus Micron m fleecepåse
25 Kamerafodral silnylon, grönt
10 Biljetter
88 GPS Garmin Geko 101 inkl batt
10 Hudsalva Försvarets
195 Kamera Canon Ixus utan fodral m snöre
46 Kamerastativ Joby
100 Nokia fuktskyddad
65 Pannlampa Zipka Plus
25 Pengar, kort i plastpåse
25 Penna och dagbokspapper
115 Skidglasögon Cebe
300 Snöspade Snowclaw
62 Solskydd
10 Tandborste inkl skydd
6 Tandskydd i plastpåse
25 Termometer frys
15 Toapapper 2 m i plastpåse
20 Tvålbit i plastpåse
7471 Packningens basvikt
2463 Mat och bränsle
9934 Packningens totalvikt
5978 På kroppen
13449 Utrustningens basvikt
15912 Utrustningens totalvikt

Packningens basvikt = allt man bär i ryggsäcken hela vandringen. Alltså exklusive mat och bränsle.
Utrustningens basvikt = packningens basvikt plus det man bär på kroppen.
Packningens totalvikt = packningens basvikt plus mat och bränsle vid start
Utrustningens totalvikt = packningens totalvikt plus det man bär på kroppen = utrustningens basvikt plus mat och bränsle vid start.


Diskutera