Teori & praktik Ordet "ultralätt" används flitigt i reklamsammanhang. Ibland hajar man till; som när en 30 liters ryggsäck på 1,5 kg eller en skaljacka på 700 gram kallas "ultralätt". Är detta okunnighet eller medvetet vilseförande? Eller är fältet fritt att kalla vad som helst ultralätt i brist på klara definitioner?
Jörgen Johansson
Det är ju inte direkt definierat vad som menas med "ultralätt" när det gäller olika produkter inom friluftsliv. Så ett visst mått av frihet att använda benämningen finns väl, men också klara begränsningar.
Det finns en lagstiftning i ämnet, närmare bestämt Marknadsföringslagen. Den säger bland annat följande som har bäring på just den här frågan:
6 §
En näringsidkare får vid marknadsföringen inte använda påståenden eller andra framställningar som är vilseledande i fråga om näringsidkarens egen eller någon annan näringsidkares näringsverksamhet.
Detta gäller särskilt framställningar som avser
1. produktens art, mängd, kvalitet och andra egenskaper,
2. produktens ursprung, användning och inverkan på hälsa eller
Jag ringde till Konsumentverket för att få lite mer kött på benen när det gäller tolkningen av Marknadsföringslagen. Vad jag fick veta var att det finns två huvudpunkter när det gäller bedömningar av näringsidkarnas påståenden:
a. Avgörande är hur det man hävdar"uppfattas" av mottagarna/målgruppen.
b. Det man säger måste vara "sant".
Jörgen Johansson
Det är ju inte direkt definierat vad som menas med "ultralätt" när det gäller olika produkter inom friluftsliv. Så ett visst mått av frihet att använda benämningen finns väl, men också klara begränsningar.
Det finns en lagstiftning i ämnet, närmare bestämt Marknadsföringslagen. Den säger bland annat följande som har bäring på just den här frågan:
6 §
En näringsidkare får vid marknadsföringen inte använda påståenden eller andra framställningar som är vilseledande i fråga om näringsidkarens egen eller någon annan näringsidkares näringsverksamhet.
Detta gäller särskilt framställningar som avser
1. produktens art, mängd, kvalitet och andra egenskaper,
2. produktens ursprung, användning och inverkan på hälsa eller
Jag ringde till Konsumentverket för att få lite mer kött på benen när det gäller tolkningen av Marknadsföringslagen. Vad jag fick veta var att det finns två huvudpunkter när det gäller bedömningar av näringsidkarnas påståenden:
a. Avgörande är hur det man hävdar"uppfattas" av mottagarna/målgruppen.
b. Det man säger måste vara "sant".
Hur målgruppen, alltså vi konsumenter, uppfattar något har stor betydelse och detta vägs mot hur "sant" eller objektivt korrekt ett påstående är. Något som formellt sett är korrekt kan ju ändå vara missledande och om så är fallet så torskar ändå näringsidkaren om formuleringen är sådan att vi konsumenter kan få ett felaktigt intryck.
Sedan är det naturligtvis inte alltid lätt att fastslå i samband med rättsfall och liknande exakt vad som är "sant" och vad som menas med "uppfattas". När det gäller hur något uppfattas används dock ofta marknadsundersökningar som ett sätt att bevisa att "en majoritet" uppfattar, eller inte uppfattar, ett marknadsföringsgrepp på ett sätt som är missvisande.
Konsumentverkets representant ville naturligtvis inte uttala sig specifikt, men menade att om en produkt marknadsförs som "ultralätt" så bör den rimligen tillhöra de lättare produkterna inom produktområdet. Annars är det tveksamt om uttalandet är "sant". Det är också troligt att vi konsumenter "uppfattar" ordet ultralätt som något som signalerar att produkten är lättare än flertalet produkter av samma sort.
En personlig fundering: Jag tycker nog att en ultralätt produkt minst måste tillhöra de 25 % lättaste produkterna inom produktområdet. Men egentligen känns detta lite väl generöst. Ordet "ultra" signalerar ju något extremt. Det finns liksom inte så många andra ord att ta till när man har använt ordet "ultra" för att signalera något ännu lättare. Så det kanske är rimligare att hävda att en ultralätt produkt bör tillhöra de 10 % lättaste produkterna och att man nöjer sig med att kalla den lättaste kvartilen för "lättviktsprodukter".
Svårigheten kommer naturligtvis om man konsekvent vill tillämpa detta för man måste ju då definiera vilka "produkter" man jämför sin egen produkts vikt med. Man kan ju tänka sig att en slipad näringsidkare gör ett väldigt snävt segment för att kunna hävda att påståendet är sant. Men som tur är så skyddas vi konsumenter då av vad vi "uppfattar". Det finstilta hjälper då inte den näringsidkare som presenterar en tvåkilos känga som ultralätt genom att hävda att i "segmentet kängor som väger 2-3 kg tillhör denna känga de absolut lättaste och kan därför betraktas som ultralätt".
Det vore intressant att få feedback på det här försöket till definition. Om vi kan hitta en definition att enas runt skulle vi sedan kunna arbeta på att få denna definerad och accepterad i branschen. Jag tror detta skulle underlätta för många konsumenter som helt enkelt vill kunna köpa en riktigt lätt produkt utan att behöva ett mindre forskningsprojekt för att komma underfund med om produkten verkligen tillhör de lättaste på marknaden.
Diskutera definition av ultralätt
Sedan är det naturligtvis inte alltid lätt att fastslå i samband med rättsfall och liknande exakt vad som är "sant" och vad som menas med "uppfattas". När det gäller hur något uppfattas används dock ofta marknadsundersökningar som ett sätt att bevisa att "en majoritet" uppfattar, eller inte uppfattar, ett marknadsföringsgrepp på ett sätt som är missvisande.
Konsumentverkets representant ville naturligtvis inte uttala sig specifikt, men menade att om en produkt marknadsförs som "ultralätt" så bör den rimligen tillhöra de lättare produkterna inom produktområdet. Annars är det tveksamt om uttalandet är "sant". Det är också troligt att vi konsumenter "uppfattar" ordet ultralätt som något som signalerar att produkten är lättare än flertalet produkter av samma sort.
En personlig fundering: Jag tycker nog att en ultralätt produkt minst måste tillhöra de 25 % lättaste produkterna inom produktområdet. Men egentligen känns detta lite väl generöst. Ordet "ultra" signalerar ju något extremt. Det finns liksom inte så många andra ord att ta till när man har använt ordet "ultra" för att signalera något ännu lättare. Så det kanske är rimligare att hävda att en ultralätt produkt bör tillhöra de 10 % lättaste produkterna och att man nöjer sig med att kalla den lättaste kvartilen för "lättviktsprodukter".
Svårigheten kommer naturligtvis om man konsekvent vill tillämpa detta för man måste ju då definiera vilka "produkter" man jämför sin egen produkts vikt med. Man kan ju tänka sig att en slipad näringsidkare gör ett väldigt snävt segment för att kunna hävda att påståendet är sant. Men som tur är så skyddas vi konsumenter då av vad vi "uppfattar". Det finstilta hjälper då inte den näringsidkare som presenterar en tvåkilos känga som ultralätt genom att hävda att i "segmentet kängor som väger 2-3 kg tillhör denna känga de absolut lättaste och kan därför betraktas som ultralätt".
Det vore intressant att få feedback på det här försöket till definition. Om vi kan hitta en definition att enas runt skulle vi sedan kunna arbeta på att få denna definerad och accepterad i branschen. Jag tror detta skulle underlätta för många konsumenter som helt enkelt vill kunna köpa en riktigt lätt produkt utan att behöva ett mindre forskningsprojekt för att komma underfund med om produkten verkligen tillhör de lättaste på marknaden.
Diskutera definition av ultralätt
Det är väl bara att anmäla dem till lämplig instans och se vad som händer? En 30-litersryggsäck på 1,5kg är tung!
ReplyDeleteDet är ju knappast så enkelt som att avgöra om det är de 10 eller 25 lättaste procenten som är ultralätta, vill man t.ex. definiera ett "ultralätt tält" så måste man ju också vara överens om vad som överhuvudtaget är ett tält och inte.
ReplyDeleteJag tycker gott man kan skippa hela hårklyveriet kring terminologin, och i stället fokusera på vilken funktion och kvalitet man i slutändan för ut av sina investerade kronor och gram.
/Per
Jag tycker inte heller att vi användare behöver använda ordet ultralätt.
ReplyDeleteProblemet är när de som vill sälja lätt utrustning gör det. Då måste vi sätta ner foten när utrustning som kallas ultralätt faktiskt är medeltung.