Lätta underkläder för vinterbruk

Teori Det som är speciellt med vintern är att den är kallare än sommaren. Detta ställer speciella krav på underkläderna. Eller gör det? Och i så fall varför?
Av Jörgen Johansson

Många tror att man behöver tjockare underkläder på vintern än på sommaren. Så behöver det inte vara. Ibland kan det också vara en fördel att använda olika typer av underklädsplagg på över- respektive underkroppen. Det gäller att veta vilken funktion underkläderna är avsedda att fylla för att kunna välja rätt i den djungel som är dagens utbud. Här får du den kunskap som behövs för att välja rätt plagg för fysiska aktiviteter utomhus under vintern.

Flerskiktsprincipen
Att klä sig efter flerskiktsprincipen är väl etablerat i friluftskretsar och innebär i korthet att man kombinerar olika lager av klädesplagg med olika egenskaper för att få bästa komfort och säkerhet. Det är egentligen inget märkvärdigt med det, man klär sig ofta på samma sätt till vardags, fast man inte alltid är medveten om detta eller vilken funktion olika plagg har. För att ha det behagligt om man ägnar sig åt olika typer av fysiska aktiviteter utomhus behöver man emellertid veta mer. Speciellt gäller detta vintersäsongen, då man snabbt kan bli nedkyld om man inte blir av med svett eller mer normal kroppsfukt som hela tiden finns på hudytan.

Innerskiktet

Närmast huden har man ett innerskikt eller baskikt. Det vi i dagligt tal kallar underkläder. Innerskiktet har som sin främsta uppgift att hålla huden torr, och därmed varm, genom att transportera bort kroppsfukten på ett bra sätt. Framförallt allt måste innerskiktet klara att hantera växlingar mellan hög fysiskt aktivitet som producerar svett, och perioder av stillastående, utan att kroppen blir nedkyld.

Det är viktigt att tänka på att det är just detta som är underklädernas funktion. De är inte i första hand till för att isolera och på detta sätt hjälpa till att hålla värmen.

Mellanskiktet eller värmeskiktet

Mellanskiktet talar om var det finns och värmeskiktet vad det gör. Detta är ett eller flera plagg som finns alldeles ovanpå basskiktet och som skall isolera och därmed hjälpa oss att behålla kroppsvärmen. Isolerar gör de genom att innehålla skikt av stillastående luft. Avsikten är att mellanskiktet varken skall användas som innersta eller yttersta plagg. Det finns alltid plagg som överskrider de här teoretiska gränserna. Hur man skall hantera detta är enklare att veta om man känner till de grunder för rätt klädsel som jag beskriver här.

Till mellanskiktet hör plagg som stickade ylletröjor, fleecetröjor samt plagg innehållande syntetvadd eller dun. Även ett extra lager underkläder utanpå det som finns närmast kroppen blir i detta läge ett isolerande mellanskikt istället för ett fukttransporterande innerskikt.

Förstärkningsskiktet eller ytterskiktet

Ytterskiktet skall skydda mot väta och vind. Det är skalet runt människan och de andra klädskikten och ordet skalplagg används ofta om plagg som fyller just dessa funktioner.

Ytterskiktet måste hantera motsättningen mellan att skydda mot väta och vind utifrån och samtidigt tillåta kroppsfukten att passera inifrån. Något som kan vara nog så knepigt. Idag finns det plagg som är ganska bra på både och. Ett vindtätt plagg släpper mindre lätt igenom fukt än ett plagg som är glesare till sin karaktär, vilket normalt gäller för innerskikt och värmeskikt. Men den här artikeln handlar inte om mellanskikt eller ytterskikt utan om baskiktet; underkläderna.

Fuktig hud – viktigt och farligt

Vi börjar med att återknyta till den mest fundamentala egenskapen hos underkläderna, att de inte är avsedda att isolera utan de skall istället hjälpa kroppen att hålla värmen genom att se till att hudytan är så torr som möjligt.

Svettning är kroppen effektivaste sätt att skydda sig mot överhettning. När vatten går från flytande form till ånga innebär detta en kraftigt kylande effekt på hudytan. Testa genom att fukta handryggen med tungspetsen och märk hur den lilla hudytan under någon minut känns svalare än resten av handen. Det är saliven som dunstar och kyler huden. Om du istället pressar ett torrt pekfinger mot handryggen så försvinner känslan av exakt var du berörde handen istället på sekunder.

Denna nedkylning genom förångning på hudytan är mycket viktig när vi anstränger oss och kroppen behöver bli av med överskottsvärmen för att hålla de viktiga 37 graderna. Men när vi slutar att anstränga oss och kroppens värmeproduktion sjunker, då behöver vi inte längre den kylande effekten av svetten. Då kan den istället bli farlig genom att kroppen kyls ned för mycket. Vi börjar frysa och så småningom kan hela kroppen bli nedkyld med förlust av viktiga kroppsfunktioner och så småningom i värsta fall döden.

Till vardags är bomull ett vanligt underställsmaterial. Bomull är tyvärr väldigt olämpligt vid sportiga aktiviteter utomhus i kallare klimat, eftersom det suger upp vätska i fibrerna som kollapsar och ligger an mot kroppen. Fukten ligger då kvar på hudytan och kyler och det tar lång tid att torka. Under torkperioden suger då bomullen värme från kroppen på ett sätt som ofta är väldigt obehagligt och under olyckliga omständigheter kan vara direkt farligt. ”Cotton sucks” och "Cotton kills" är vanliga amerikanska uttryck som det bara är att instämma i.

Luft – det som isolerar

Stillastående luft är det som ger isolering i kläderna. Alla gaser leder värme dåligt, eftersom det är så långt mellan molekylerna i dem. Det är därför de är gaser. Allra bäst isolerar frånvaron av alla atomer och molekyler. Det vi kallar vakuum. Detta används i termosflaskor där man mellan två väggar skapar ett vakuum som isolerande skikt. Luft är det vanligaste isoleringsämnet och används både för att isolera hus, ofta i form av så kallad glasull, och människor eftersom det är billigt och enkelt och allmänt tillgängligt.

Detta betyder att det inte är materialet i sig eller skärningen på kläderna som gör att de isolerar mot kyla, utan det som så att säga finns mellan fibrerna i plagget. Helt enkelt materialets förmåga att skapa små fickor med stillastående luft.

Den enklaste tumregeln för kläder är helt enkelt att ju fluffigare ett material är, det vill säga ju mer luft det innehåller, desto bättre isolerar det. Ha hela tiden ett osynligt ”fluffindex” i bakhuvudet när du värdera isoleringsförmåga hos plagg eller sovsäckar. Ett material som är svårt att pressa samman med fingrarna innehåller som regel lite luft och isolerar därför dåligt. Ett undantag är cellplast till liggunderlag och liknande, men det används ju inte i kläder.

Exempel på isolerande plagg för sportaktiviteteter är fluffiga, stickade tröjor av syntet eller ull samt plagg med dun eller syntetfyllning. Den populära fleecetröjan isolerar förhållandevis dåligt i förhållande till sin vikt jämfört med dun eller syntet, men har andra fördelar som slitstyrka och tålighet.

Innerskiktet – material
När vi är fysiskt aktiva utomhus vintertid behöver vi alltså närmast kroppen plagg av material som håller hudytan torr. Detta innebär att underställ bör göras av material som är bra på att transportera bort svett och fukt från huden. Idag finns det i huvudsak två grupper av material som kan rekommenderas som underställ oavsett temperaturen; syntet och ylle.

Syntet
Syntetfibrer finns av många olika slag och är petroleumbaserade. För praktiskt bruk har de likartade egenskaper, även om de har olika kemisk sammansättning eller har behandlats på olika sätt. Det finns idag en uppsjö av underställ av konstfiber med goda fukttransporterande egenskaper. Nackdelarna med syntetställen är främst att de snabbt får en obehaglig svettlukt om de inte tvättas ofta.

Man gör stora ansträngningar för att minska dessa nackdelar, till exempel behandling av fibrerna med silver/nanopartiklar eller liknande. Än så länge har inget genombrott skett som helt undanröjt luktproblemen. Bortsett från luktproblemen fungerar de ypperligt för sportaktiviteter och vandring. Om man framförallt ägnar sig åt aktiviteter där man kan skölja eller tvätta underplaggen varje dag så behöver inte lukten bli något problem. Ligger man i tält en vecka utan sådana möjligheter kan konsekvenserna för människor i närheten bli bedövande. Till slut luktar man så illa att man själv märker det.

Sportar man så har man kanske redan den här typen av plagg. Det finns billiga varianter också, om man letar sig bort från de mest kända varumärkena, som fungerar utmärkt. Viktigt är att i alla lägen välja de tunnaste varianterna av underställ.

Ylle
Ylle anses idag av de flesta experter vara det behagligaste och bästa materialet att bära närmast kroppen. Ylle har fått en renässans genom ny teknik och användning av finfibrig merinoull. Problem med att en del människor med känslig hud upplever att ylleunderställ kliar finns därmed nästan inte längre.

Ylle har egenskapen att kunna uppta ganska mycket vätska i sina fibrer utan att verka kylande, till skillnad från bomull. Detta beror på att fukten innesluts i fibrerna och därmed inte kommer i direktkontakt med huden, vilket sker i bomullsfibrer. Man menar också att ylle har en slags värmeväxlande effekt som gör att det frigörs värme när yllefibern släpper ifrån sig vätska. Sammantaget är detta orsakerna till den den gamla etablerade åsikten att ”ylle värmer även i vått tillstånd”.

Man kan också bära ylleplagg under mycket lång tid utan att de luktar påtagligt illa. Detta beror också den speciella sammansättningen och konstruktionen av ullfibern som motverkar bakterietillväxt i den fuktiga miljö som underställ befinner sig. Det är bakterierna som ger den dåliga lukten.

Även när det gäller ylle så skall man välja de tunnaste plaggen oavsett om det gäller sommar eller vinter.

Överkroppen – underkroppen

Ovanstående resonemang gäller framföallt klädsel på överkroppen, men resonemanget gäller även för benen. Eftersom benen mest består av muskler och, ja, ben, så är behoven däremot något annorlunda. Överkroppen innehåller nästan alla de vitala organ som behövs för att kroppen skall fungera och dessa måste också hållas vid en konstant temperatur för att vi skall må bra. Benen med stora muskler och blodkärl kan man istället se som en möjlighet att lufta och kyla kroppen vid ansträngning.

Att gå i shorts sommar och höst, även vid låga temperaturer, är ofta inget problem så länge man rör sig ordentligt. Blir shortsen för kalla så strunta i innerskikt och värmeskikt för benen och gå direkt på ytterskiktet; mer eller mindre vind- och vattentäta byxor.

Under vintern är temperaturerna oftast så låga att shorts inte är något alternativ och även enbart långbyxor blir för kallt. På vintern behöver man som regel ett innerskikt även på benen. Nu svettas benen normalt inte lika mycket som överkroppen, vilket gör att man kan modifiera och kompromissa lite kring ovanstående tankar om fukttransport.

Medan jag rekommenderar ull närmast huden på överkroppen så kan man mycket väl använda långkalsonger av syntetmaterial på benen. Men jag använder då alltid kortkalsonger av ylle under långkalsongerna. Eftersom fukttransportproblemen är mindre på benen så kan man också tänka sig att använda långkalsonger både som fukttransporterande underskikt och isolerande mellanskikt under aktiviteter vintertid. Vid strängare kyla kan ett par fleecebyxor närmast kroppen fungera hyfsat som innerskikt och bra som isolerande mellanskikt.

De tillverkare som gör innerskikt för överkroppen har också motsvarande plagg för underkroppen. Men som jag hoppas framgått är det ju inget krav att man har plagg av samma tillverkare eller material på benen som på bålen.

Vilka slutsatser drar man då?

Innerskiktet på överkroppen är det viktigaste. Plagget måste i möjligaste mån hålla hudytan torr oavsett vad man gör. Merinoull är idag det material som jag tycker har mest fördelar och minst nackdelar.

Allt annat lika så har tunnare plagg som sitter kroppsnära lättare för att transportera bort fukt från hudytan. Min rekommendation för överkroppen är alltså en tunn, tätsittande tröja av merinoull. Den har bäst förutsättningar att hålla överkroppen torr vid olika ansträngningsnivåer.

Att hålla hudytan torr är som sagt underställets absolut viktigaste uppgift. Det betyder att man inte behöver, eller ens bör, ha ett tjockare underställ när det är kallare. De fukttransporterande behoven är oförändrade vid fysisk aktivitet i kyla, det man behöver är istället mer isolering. Detta är som vi konstaterat inte innerskiktets utan mellanskiktets uppgift.

Man skall inte falla för frestelsen att försöka föra in isolerande egenskaper i innerskiktet. Konsekvensen av detta är nästa undantagslöst sämre fukttransporterande egenskaper. I bästa fall är det ingen skillnad, men då kan man lika gärna behålla sitt gamla innerställ och istället addera värmande lager efter behov utanpå.

Istället för ett tjockare underställ är det alltså bättre med två tunna. Eller tre tunna. Eller ett tunt och ett tjockt. Och kraven på det eller de skikt som ligger utanpå innerstället är både lägre och annorlunda. De behöver inte transportera fukt på samma sätt som underkläderna. Det viktiga är att de släpper igenom fukt i ångform. Syntetunderställ utanpå ullunderställ är en bra lösning. Glesa ylle eller fleeceplagg är också utmärkta. Hur tjocka eller hur många sådana lager beror helt på vad man skall göra och hur kallt det är.

Så kallade mikrofleece-plagg, vilka säljs som underställ för ”expeditionsbruk” har sämre fukttransporterande egenskaper än traditionella underställ. De bör man alltså inte ha närmast kroppen, utan istället ovanpå understället. Men ofta har man andra plagg som kan tjänstgöra som mellanskikt, utan att behöva köpa nytt.

Så de goda nyheterna är att om man har ett bra, tunt merinounderställ så kan man använda det året runt. Ovanpå det kan man sedan ha tjockare eller tunnare plagg som man förmodligen redan har i garderoben. Material och konstruktion är här inte lika avgörande för om man känner sig behagligt tempererad.

Men den viktigaste regeln för att känna sig behagligt tempererad är att försöka ha mindre isolering när man är aktiv och sedan ta på sig mer isolering när man är stillastående. En dunväst är ett plagg som är en nästan oslagbar kombination av vikt och funktion i detta sammanhang.

Merinounderställ är inne och det finns en mängd tillverkare. Allt från de ledande, och dyra, märkena som Smartwool och Icebreaker via Lundhags och Devold till billigare ställ från Ullmax eller Stadium. Fler kan man hitta om man går via en sökmotor på nätet.

Om du tycker dig höra vissa ekon i den här artikeln så beror det förmodligen på att stora delar funnits med i boken Vandra fjäderlätt och alltsammans på Lifeportalen.

Diskutera