Martin Axelsson fick en bok som hette "Vandra fjäderlätt" i julklapp och bestämde sig för att göra något åt sin tunga packning. Ett halvår senare dök han upp på lättpackarträffen i Stockholm med hemsydd dunjacka som imponerade stort på Jörgen. I tre artiklar låter vi honom berätta om sin resa, direkt ur verkligheten. Vi börjar från början...
Av Martin Axelsson, foto: Sara Söderström
Min första fjällvandring genomförde jag vid femton års ålder. Efter att ha sett ett reportage i ”Packat och klart” på SVT övertygade jag mina föräldrar att familjen skulle ut och vandra kommande sommar. Fyra dagar runt Jämtlandstriangeln gav mersmak och det blev vandringar även de två nästföljande åren. Den fjärde vandringen gjorde jag sedan med min flickvän. De nio dagarna avslutades tyvärr med att mitt knä gav upp vilket gjorde att det tog nästan tio år innan jag vågade mig ut igen.
1996 var semesterplanen att jag och min sambo Sara skulle ta en sista minuten med våra vänner Elin och Mats. Avsaknaden på lämpliga resmål gjorde att Sara föreslog att vi kunde vandra i fjällen istället. Efter en intensiv helgs grävande i mina föräldrars källare efter tält och ryggsäckar samt inköp av mat gick vi fyra fina dagar runt Jämtlandstriangeln. Resan var en hit och redan i bilen på väg hem började det smidas planer inför nästa år.
Första försöket: 1 kg lättare
Första gången som jag började fundera på en lättare packning var efter turen 2007 mellan Ammarnäs och Hemmavan. Fem övernattningar gav en startvikt på 25 kg för mig och Mats medans tjejerna startade på drygt 17,5 kg vardera. Vid hemkomsten konstaterade vi att även om vi klarade att gå med så mycket packning så hade det varit mer njutbart med lättare ryggsäckar. Vi lyckades komma på två punkter som det gick att spara vikt på:
Andra försöket: 10 kg lättare
Andra gången jag började fundera på hur vi skulle lätta vår packning var julaftonen samma år.
Ett hårt paket från min mor innehöll boken ”Vandra fjäderlätt”. Jag hade sedan tidigare hört om författaren från min far som varit på ett av hans föredrag. Tokstollen gick runt i jumpadojor på kalfjället! Efter att ha läst lite insåg jag dock att det fanns en hel del goda idéer mellan pärmarna och boken var genomläst redan på juldagen. Efter detta följde en intensiv vår som slutade med att min packning landade på 15 kg för en lika lång tur som året innan. Jag kommer berätta mer i nästa artikel om de saker i min packning som gav mig stora viktbesparingar eller på andra sätt ökade mitt välbefinnande.
Tredje försöket: kompisarnas packning
Redan någon gång tidigt på våren då vi bestämt att det skulle bli en fjällvandring även i år förberedde jag mina kamrater på att det var dags att se över vikten på våra packningar. Till att börja med förklarade jag att allt som skulle ner i min ryggsäck först skulle vägas och föras in i det Excelark som jag börjat sammanställa. Jag föreslog att dom också skulle följa samma linje.
Efter att ha tjatat lite samt skrutit med hur mycket min egen packning minskat i vikt kunde jag till slut få in vikter på allas prylar. Detta medförde att några saker byttes ut mot annat som dom redan ägde samt att vissa saker blev lämnade hemma. När jag beställde ny regnjack från Itab passade även Mats på att införskaffa ett nytt regnställ och ytterligare ett drygt halvkilo var sparat.
De enda ytterligare investeringar som gjordes var att Sara och Mats hade tröttnat på att låna ryggsäckar av mina föräldrar. När dom ändå skulle köpa nytt så passade jag förstås på att påpeka hur mycket vikt det går att spara med rätt ryggsäck. För Mats blev det en Haglöfs Matrix 60 på 1850 g att jämföra med 3400 g året innan. För Saras del blev det en Granite Gear Vapor Trail Ki på 1070 g, en minskning med drygt ett och ett halvt kilo mot tidigare 2700 g.
Så här glada skutt blir det när Mats ryggsäck inte längre tynger.
Ur den gemensamma packningen tog vi bort tre termosar, en extratallrik samt bytte ut de gamla bestickseten i metall mot varsin plastspork. Troligtvis var det även ytterligare saker som varit med tidigare som inte kom med i år men som vi glömt bort att vi haft med oss.
Tillsammans med översikten av maten gav detta att killarna i år startade på 15 kg och tjejerna på 12,5 kg, en sammanlagd viktminskning för oss fyra på ca 30 kg!
Diskutera på Utsidan
Läs del två
Av Martin Axelsson, foto: Sara Söderström
Min första fjällvandring genomförde jag vid femton års ålder. Efter att ha sett ett reportage i ”Packat och klart” på SVT övertygade jag mina föräldrar att familjen skulle ut och vandra kommande sommar. Fyra dagar runt Jämtlandstriangeln gav mersmak och det blev vandringar även de två nästföljande åren. Den fjärde vandringen gjorde jag sedan med min flickvän. De nio dagarna avslutades tyvärr med att mitt knä gav upp vilket gjorde att det tog nästan tio år innan jag vågade mig ut igen.
Utsikt över Ammarnäs med 25kg på ryggen sommaren 2007.
1996 var semesterplanen att jag och min sambo Sara skulle ta en sista minuten med våra vänner Elin och Mats. Avsaknaden på lämpliga resmål gjorde att Sara föreslog att vi kunde vandra i fjällen istället. Efter en intensiv helgs grävande i mina föräldrars källare efter tält och ryggsäckar samt inköp av mat gick vi fyra fina dagar runt Jämtlandstriangeln. Resan var en hit och redan i bilen på väg hem började det smidas planer inför nästa år.
Första försöket: 1 kg lättare
Första gången som jag började fundera på en lättare packning var efter turen 2007 mellan Ammarnäs och Hemmavan. Fem övernattningar gav en startvikt på 25 kg för mig och Mats medans tjejerna startade på drygt 17,5 kg vardera. Vid hemkomsten konstaterade vi att även om vi klarade att gå med så mycket packning så hade det varit mer njutbart med lättare ryggsäckar. Vi lyckades komma på två punkter som det gick att spara vikt på:
- Maten: ett paket havregryn (750 g) gavs bort i en stuga och ytterligare ett följde med hem oförbrukat tillsammans med lite annat smått och gott i matväg. Samtidigt så vi var tvungna att fylla på med ett stort paket knäckebröd (750 g) under färden. Med bättre planering av maten borde vi kunna tjäna ett knappt kilo.
- Regnkläderna: före årets vandring hade Sara köpt ett nytt regnställ i Paclite. Detta vägde 530 g medans mitt eget vägde 1180 g. Även de övrigas regnställ vägde över kilot. Här fanns det ytterligare 1,5–2 kg att spara in på.
Andra försöket: 10 kg lättareAndra gången jag började fundera på hur vi skulle lätta vår packning var julaftonen samma år.
Författaren iförd
hemsydd mundering
hemsydd mundering
Ett hårt paket från min mor innehöll boken ”Vandra fjäderlätt”. Jag hade sedan tidigare hört om författaren från min far som varit på ett av hans föredrag. Tokstollen gick runt i jumpadojor på kalfjället! Efter att ha läst lite insåg jag dock att det fanns en hel del goda idéer mellan pärmarna och boken var genomläst redan på juldagen. Efter detta följde en intensiv vår som slutade med att min packning landade på 15 kg för en lika lång tur som året innan. Jag kommer berätta mer i nästa artikel om de saker i min packning som gav mig stora viktbesparingar eller på andra sätt ökade mitt välbefinnande.
Tredje försöket: kompisarnas packning
Redan någon gång tidigt på våren då vi bestämt att det skulle bli en fjällvandring även i år förberedde jag mina kamrater på att det var dags att se över vikten på våra packningar. Till att börja med förklarade jag att allt som skulle ner i min ryggsäck först skulle vägas och föras in i det Excelark som jag börjat sammanställa. Jag föreslog att dom också skulle följa samma linje.
Efter att ha tjatat lite samt skrutit med hur mycket min egen packning minskat i vikt kunde jag till slut få in vikter på allas prylar. Detta medförde att några saker byttes ut mot annat som dom redan ägde samt att vissa saker blev lämnade hemma. När jag beställde ny regnjack från Itab passade även Mats på att införskaffa ett nytt regnställ och ytterligare ett drygt halvkilo var sparat.
De enda ytterligare investeringar som gjordes var att Sara och Mats hade tröttnat på att låna ryggsäckar av mina föräldrar. När dom ändå skulle köpa nytt så passade jag förstås på att påpeka hur mycket vikt det går att spara med rätt ryggsäck. För Mats blev det en Haglöfs Matrix 60 på 1850 g att jämföra med 3400 g året innan. För Saras del blev det en Granite Gear Vapor Trail Ki på 1070 g, en minskning med drygt ett och ett halvt kilo mot tidigare 2700 g.
Så här glada skutt blir det när Mats ryggsäck inte längre tynger.Ur den gemensamma packningen tog vi bort tre termosar, en extratallrik samt bytte ut de gamla bestickseten i metall mot varsin plastspork. Troligtvis var det även ytterligare saker som varit med tidigare som inte kom med i år men som vi glömt bort att vi haft med oss.
Tillsammans med översikten av maten gav detta att killarna i år startade på 15 kg och tjejerna på 12,5 kg, en sammanlagd viktminskning för oss fyra på ca 30 kg!
Diskutera på Utsidan
Läs del två
Comments
Post a Comment