Gatewood Cape - i vind och regn

Prylintryck Jag fick tillfälle att testa Gatewood Cape i en storm på Irlands västkust. Det styrker mig i min uppfattning att GC är ett utmärkt skydd - för skogsterräng.

Av Jörgen Johansson

Gatewood Cape är en intressant produkt från Ron Moak på Six Moon Designs. Det en regncape av silnylon som är så stor och finurligt konstruerad att den går att spänna upp som en tarp som vid behov ger skydd ner till marken runt den liggande. Något för den extremt viktmedvetne vandraren kanske. Att kunna kombinera ett skydd på drygt 300 gram med regnkläder ger ju onekligen vissa viktvinster.

Själv är jag inte den ideale Cape-invånaren med mina dryga 190 cm. Utrymmet vid huvud och fötter är lite snålt, men inte oroväckande snålt. För kortare personer borde det inte vara några problem. I hyfsat väder förlänger man lämpligen linorna runt om och maximerar utrymme och ventilation genom att förlänga den stödjande pinnen/gångstaven mitt i. Vid dåligt väder får man nog räkna med att fot- och huvudända på sovsäcken ligger emot väven och riskerar att bli kondensfuktigt om man är över 180 cm lång.

Vid mitt besök på Irlands västkust i slutet av oktober låg en storm på mot Cliffs of Moher, vilket var spektakulärt och dessutom ett idealiskt tillfälle att testa GC. Det regnade rejält och vinden i byarna gav mig en känsla av att jag druckit väl många öl.

Den stora svagheten för GC i sammanhanget är att i ett sådant väder vill man gärna ha ett bra regnställ medan man spänner upp capen som tak. Det hade jag, annars hade jag varit dyngsur efter att ha fått upp det hela. Som synes av bilderna så pressade vinden ihop capen rejält, men jag kunde sitta ganska bekvämt under det och koka lunch på gasköket.

Vinden var dock för hård för capen, eller åtminstone för det exemplar jag fått. Efter en stund konstaterade jag att ett av de fästen som används för staven uppe i halslinningen hade börjat ge sig. Man ser tydligt på bilden hur tyget spruckit. Detta var en av de tunna remmar, som likt en spindels ben, fäster i halslinningen och fungerar som hållare för tältstången, eller i mitt fall vandringsstaven.

Spindelns kropp består av en bit grövre väv med en öljett där spetsen på staven sticks in. Denna öljett, eller åtminstone ena halvan av den, höll inte heller för det våldsamma vindtrycket. Öljetten trasades sönder och en del försvann i vinden och gräset.

En annan svaghet var också att den lätta karbinhake som fäster "absiden/ingången" vid tältlinan blåste bort. Karbinhaken var fäst vid en bit svart, ganska styv, bungee eller gummicord, som i sin tur var fäst runt tältlinan med en friktionsknut av Prusik-modell. Detta för att kroka fast vid en ögla i väven och sedan spänna upp denna mot tältlinan med hjälp av att skjuta knuten och kroken längs linan. Titta på Six Moon Designs hemsida med bilder GC så förstår ni vad jag menar.

Någonstans i vindfladdret när jag ätit färdigt (tack och lov) lossade karbinen från gummicorden och försvann i blåsten. Gummicorden utan karbin syns på bilden. Detta hade gått att fixa genom att knyta fast corden i öglan på tältduken och få ungefär samma funktion, men vid laget kändes det bäst att packa ihop capen.

Jag har nog knappt under barmarksperioden varit ute i en hårdare vind med någon form av tält, så det här var naturligtvis ett tufft test för Gatewood Cape. Det kan också hända att det jag råkade ut för berodde på fabrikationsfel, det vet jag inget om. Men min slutsats är att jag kommer sannolikt inte att använda Gatewood Cape som skydd vid övernattningar i fjällterräng. Däremot tror jag att den kan vara ett utmärkt alternativ för skogsturer om man vill minimera sin utrustning.

Svagheten med att använda en poncho, eller i detta fall en cape, som skydd är att det kan uppstå situationer då man gärna vill ha både regnkläder och tak över huvudet. Till exempel när man slår eller bryter läger och det samtidigt regna. Under omständigheter som de på Irland så skulle man i den situationen bli ordentligt blöt. Men så hård vind i kombination med rejält regn är så klart ganska ovanligt. De som använder den här tekniken brukar försöka minimera problemen genom att använda vindblusar som är mer vattentäta än de normala varianterna.


I den hårda vinden blåste capen också upp nästan till midjan, så i sådant väder behöver man minst ett par chaps som komplement. Eftersom min regnjacka för närvarande väger knappt 200 gram är det alltså detta jag sparar i vikt. Gatewood Cape väger 335 gram och det går att sy en tarp för skogsbruk som är något lättare än så. För fjällbruk har jag mitt hemsydda tarptält (bilden ovan) som väger 410 gram och som jag vet tål vind och ger bra utrymmen vid dåligt väder.

Till diskussion på Utsidan