Lätt klädd i regn

Teori-praktik Det är inget att hymla med, det är lättare och behagligare att vandra och vara i fjällen om det inte regnar. Det är också inget att hymla om att det regnar en del i fjällen. Sarek tillhör de nederbördsrikaste områdena i Sverige. Så fjällvandraren måste lära sig hantera regn så att det skapar så lite obehag som möjligt. När man lärt sig några knep och använder rätt prylar är det ganska tillfredställande att hålla sig torr och varm även i blötan. För mig har detta fungerat bättre sedan jag började med lättpackning.
Av Jörgen Johansson

När det börjar regna
Låt oss säg att jag vandrar uppför en sugande sluttning mot ett högt pass i mina normala vandringskläder (vindtäta, tunna syntetbyxor och tunn vindblus över en kortärmad merinoulltröja) när det börjar duggregna.

Välkänt blåshål - Lunndörren

Det är ganska vindstilla och först gör jag ingenting åt min klädsel. Min vindblus i kombination med undertröjan står emot ett fint regn ganska hyfsat. Detta gäller framförallt när man rör sig. Kroppsvärmen som genereras gör att det behöver vara ett ganska blötande regn för att börja tränga in till huden och verka kylande. Det verkar bildas någon sorts brytpunkt inne i klädlagren, där vindblusen är blöt, yttre delen av baslagret är blött, men inre delen av baslägret ändå hålls torrt av kroppsvärme och kroppsansträngning.

Detta är dock en balansgång som kan vara obehaglig eller riskabel om man har regnjackan som enda regnskydd. Med paraply som nästa steg i kampen mot nederbörden är det dock perfekt. Det är nämligen så att är man redan småblöt och sätter på sig en regnjacka så kan man glömma all effekt av andande membran och transport av kroppsfukt. De blöta kläderna kommer att förbli blöta och svetten kommer bara att addera till detta trots mextex-plaggen. Det finns inga vävar idag som har kapacitet att diffundera ut sådana stora mängder fukt.

Enbart vindblus räcker ganska länge - här i Sösjöfjällen i Jämtland

Så går man utan paraply gäller det alltså att sätta på sig regnstället snabbt, innan man blivit blöt. Och sedan efter några minuter ta av det eftersom det bara blev några droppar, för att sedan sätta på sig det igen när det börjar dugga, för att sedan…

Det enda man kan vara säker på är att om man struntar i att ta på regnstället när man tror det bara blir lite duggregn, så kommer man snart att vara sjöblöt av veckans värsta skyfall. Och tvärtom naturligtvis, säger den misantropiske vandraren.

Paraply upp
Just den här förmiddagen på fjällsluttningen blir duggregnet efter några minuter såpass påstridigt att jag gör bedömningen att det inom kort kommer att blöta igenom min vindblus om jag inte gör något för att skydda mig. Så jag slår upp mitt lilla paraply.

Det är en obetydlig vind och jag kan nu lugnt knega på mot pasströskeln, väl ventilerad och med torrhållen överkropp under mitt paraply. Min småfuktiga vindblus torkar inom några minuter av kroppsvärmen och den utmärkta ventilationen. Lite blöt blir jag på underarmarna och nederdelen av benen, som inte skyddas särskilt väl av paraplyet. Detta känns inte obehaglig, det verkar inte kylande så länge jag rör på mig och vinden är obetydlig. Jag vet också att om det slutar regna så torkar mina tunna plagg på 5-10 minuter.

Paraplyet skyddar både överkropp och ryggsäck - Kaskasavagge, Kebnekaisefjällen.

En stor fördel med paraplyet är att det går snabbt att fälla upp och ned, jämfört med att ta av och på regnställ. Efter en regnskur utan paraply är ryggsäcken också blöt, vilket gör det mindre behagligt att dra av regnstället och ta på en ryggsäck som blöter ned ryggsidan av kläderna. Det blir då lätt så att man fortsätter att gå i regnjackan en bra stund efter regnet. Med paraply slipper man detta.

Men nu märker jag att vinden ökar en smula när jag närmar mig pasströskeln. Det är ingen risk för att paraplyet skall knäckas, så mycket blåser det inte. Däremot drar regnet in under paraplyet och börjar blöta och kyla nederdelen av låren, knäna och underbenen. När mina knän börjar kännas kalla är det dags att göra något. Jag drar på mig mina byxholkar.

Klädsel för 90% av alla regnväder
Med den här utrustningen, paraply, vindblus och byxholkar, klarar jag normalt 80-90% av all nederbörd i fjällen. Man blir inte blöt och nedkyld utifrån och man blir inte svettfuktig inifrån. Man kan fortsätta att driva på i bra tempo uppför sluttningen utan att drabbas av svettchock i mextex-pyjamasen. Vid vandring längs led i skogen, där vinden inte kommer åt lika mycket, klarar jag nästan allt regnväder med paraply och holkar.

Fast den här gången räcker det inte, vädret blir fort ännu sämre. Regnet hårdnar i pasströskeln och vindbyarna signalerar tydligt att det är dags för mig att fälla ihop paraplyet innan vinden gör det mer permanent åt mig. Därmed är det också dags att dra på regnjackan. Dessutom drar jag på ett par hemsydda shorts av mextex-material som överlappar byxholkarna och skyddar hela benen och underlivet mot det vindpiskade regnet.

Full skyddsklädsel - men uppknäppt
Jag går med regnjackan nästan uppknäppt och huvan löst lagd över huvudet för att maximera ventilationen. Detta går bra eftersom det mesta av vinden och regnet nu kommer snett bakifrån. Huvuddelen av fukttransporten, även i mextexplagg som andas en smula, sker ändå genom ventilering. Den viktigaste ventilen är jackans knäppning framtill och i halsen. Olika ventiler under armarna och i fickor hjälper också till om de finns. Men jag undviker den typen av jackor som tenderar att bli komplicerade, dyra och tunga.

Dimma och regn blir svårorienterat - Oldfjällen i Jämtland

Hade vinden och regnet istället piskat på framifrån hade jag kunnat använda knepet att ta på regnjackan bak och fram. Ryggstycket skyddar då bröst och mage och ryggen är oskyddad eftersom jackan inte knäpps. Man kan ta den under ryggsäcksremmarna eller utanpå, beroende på vad som är mest praktiskt. I hård vind och snöglopp kan detta vara att föredra, så länge ryggsäcken håller ryggen någorlunda skyddad.

Generalregeln är alltså att man aldrig stänger igen sitt regnplagg mer än man är absolut tvungen. Blåser det in regn som ger en handflatestor blöt fläck på bröstet så kan det vara ett bättre alternativ än att stänga igen helt om svettmaskineriet när man trampar på i det leriga uppförslutet med en veckas mat i ryggsäcken.

Konsten att minimera kroppsfukten under regnjackan beror alltså mer på användarens förmåga att ventilera maximalt än på materialets kapacitet att släppa igenom vattenmolekyler. Det räcker inte med att äga en mextex-jacka, man måste lära sig att köra den också. Körlektioner ges i Livets Hårda Skola.

Fullt pådrag
Men nu är både vindens styrka och regnmängderna av den magnituden att det är fullt pådrag som gäller. Jag stänger vid handlederna, runt mina syntetvantar, drar upp blixtlåset till hakan runt halsduken och drar åt huvan. Och kämpar mig kisande framåt i regnet och vinden.

Tack vare att jag bär en keps med skärm behöver jag ingen avancerad huva till min regnjacka. Jag drar bara åt runt skärmen och får därmed ett tätt och bra skydd för ansiktet. Den enkla huvan spar viss vikt jämfört en som har en uppstyvad skärm av metalltråd och olika dragband för att justera storlek och passform. Något som kan vara intressanta sidofunktioner men som ofta väger mer än de smakar. Å andra sidan har jag en keps, som väger, men den fyller också en mängd andra funktioner även när det inte regnar.

Komplett regnskydd från topp till vrist - Gaunälven, Jämtland

Så fort vädret tillåter lättar jag på klädseln i ungefär motsatt ordning som beskrivits. Det är alltid skönt att bli av med regnjackan och växla till paraplyet om vinden avtar. Den svett och fukt som samlats torkar snabbt ur de tunna plaggen som jag burit under regnjackan, även om regnet fortsätter. Och att ha regnet på en armlängds avstånd under paraplyet gör det mycket lättare att suga i sig intryck från omgivningen och njuta av ljusspelet i de gråskimrande regnridåer som drar in från Norska havet.

Under en treveckorsvandring för fem år sedan då jag på allvar testade det här systemet för att hantera regn med paraply och lättviktsutrustning så regnade det i större eller mindre omfattning nästan varje dag. Trots detta behövde jag bara använda min regnjacka vid 4-5 tillfällen. Vid hur många tillfällen jag använde holkarna och paraplyet under de här veckorna kan jag inte räkna.

Diskutera denna och andra lösningar för att hantera regn här på Utsidan