Av Jörgen Johansson
Mellanväggarna som minskar luftrörelserna Foto: Backpackinglight.com
Att luft isolerar är alltså en sanning med modifikationer. Stillastående luft isolerar, men för att luften verkligen skall vara stillstående behöver man låsa in den i mindre utrymmen, vare sig det är liggunderlag, sovsäckar eller andra isolerande plagg. Ett exempel på små luftfylda celelr är cellplastunderlagen (engelskans 'closed cell foam' visar vad det handlar om). Cellplastunderlagen ger som regel bäst isolering i förhållande till sin vikt av alla liggunderlag. Det finns dock cellplastunderlag av väldigt dålig kvalitet, som pressas ihop och isolerar sämre, samt lätt går sönder. Bästa materialet för cellplastunderlag brukar man anse Evazote vara.
I de så kallade självuppblåsarna (exempelvis Thermarest Prolite) pressar man ut luften när man inte använder madrassen. Innanför ytterhöljet på madrassen finns ett spänstigt skumgummi med öppna celler som expanderar när man öppnar ventilen och släpper in luft. För fullt tryck behöver man oftast blåsa in lite extra luft på slutet. Själv finner jag att jag sover skönast på självuppblåsarna om jag blåser upp dem så hårt jag kan. Sedan stänger man ventilen och har därmed låst in luften, som sedan hålls stillastående i de små cellerna i skumgummit. Självuppblåsarna är tyngre än cellplastunderlag av motsvarande storlek och isoleringsförmåga, men är tjockare, mjukare och därmed skönare att sova på.Ett tunt cellplastunderlag är viktig del av min packning.
Sedan har vi de "luftmadrasser" som kanske varken är luftmadrasser eller särskilt självuppblåsande. Detta är stora, voluminösa underlag där man istället för självexpanderande skumgummi använt dun eller syntetvadd inuti. Detta för att skapa celler med stillastående luft. Dessa liggunderlag är mycket mjuka att ligga på, och isolerar väl, men är den tyngsta varianten av liggunderlag för friluftsbruk.
Om vi nu återgår till den rena luftmadrassen av klassiskt snitt så har den dock en stor fördel; den är mjuk och skön att sova på. Vad Thermarest har skapat med NeoAir är en luftmadrass som har ett intrikat, men lätt system av mellanväggar inuti. Dessa minskar alltså luftrörelserna och därmed förbättras isoleringsförmågan. Man har också genomgående använt extremt lätta vävar i NeoAir, vilket sammantaget innebär en enastående låg vikt i förhållande till tjocklek och isoleringsförmåga.
Bäst komfort får jag om jag inte pumpar upp NeoAir mer än så här.
Mitt eget speciella sätt att använda liggunderlag
Jag söker sovkomfort och låg vikt. Dessutom vill jag under vandringen vid alla raster kunna ha ett underlag att sitta på, som skall täcka kroppen från hälarna till axlarna. Min favoritposition är att sitta lutad mot ett träd eller en sten med skorna av och benen utsträckta. Gärna med lite vatten puttrande på köket bredvid mig. Att använda små sittunderlag eller hopvikta regnkläder ger inte min kropp den vila jag vill ha. I början på en rast vill jag gärna sträcka ut mig, slappna av i varje muskel, tömma hjärnan och bara vara.
Ett långt, tunt cellplastunderlag ger mig sedan skydd mot kyla och väta såväl under rasterna som när jag sover. Cellplastdelen ger tillräcklig värme och tillräckligt mjuk under ben och fötter. Dessutom ligger den under självuppblåsaren vilket adderar isolering till denna och dessutom skyddar den bättre mot spetsiga föremål.
Detta är alltså mina behov, och de förutsättningar under vilka jag har testat NeoAir. Om dina förutsättningar är annorlunda så kanske du kommer, eller har kommit, till andra slutsatser. En viktig variabel kan då vara hur man sover. Jag tillhör den halva av mänskligheten som sover på sida vilket bidrar till mitt behov av att höftbenet och axlarna skall vila någorlunda mjukt.
Mina intryck av NeoAir
Den NeoAir jag har testat är Small-varianten. 120 cm långt och 50 cm brett. Den väger på min brevvåg 260 gram, vilket gör den 26 gram lättare än mitt gamla Torsolite. Jag har använt den här madrassen under den gångna säsongen i kombination med ett 150 cm långt Evazote-underlag på 5 mm från MEC. Det har varit turer i svensk skogsmark, vandring och packrafting i svenska fjällen samt vandring och packrafting i Klippiga Bergen (Yellowstone med omnejd). Än så länge inga vinterturer, men det kommer.
NeoAir är bekvämt att sitta på i en packraft.
Först och främst och viktigast för mig: Sovkomforten som NeoAir ger är överlägsen allt annat jag någonsin legat på ute i markerna. Jag har aldrig någonsin sovit så gott som på den här madrassen med en uppblåst påse från bag-in-box-vin som kudde inuti sovsäckshuvan.
För att få denna komfort blåser jag dock inte upp NeoAir mer än nödvändigt. Detta innebär att jag inte skall ha markkänning med höftbenet när jag ligger på sidan. Någon halv till en centimeter mellan mig och marken känns lagom. Detta skall då jämföras med det jag beskrev ovan; med en självuppblåsare sover jag bäst om det är så hårt och tjockt det kan bli.
NeoAir isolerar inte lika bra när det är måttligt uppblåst som när det är maximalt uppblåst. Enligt tester från Backpackinglight.com har NeoAir ett R-värde på ungefär 2,5 när det är lätt uppblåst och 3,0 när det är maxat. Detta skall då jämföras med Torsolite som är betydligt tunnare (2,5 cm) och ändå har ett R-värde på 3,5.
Men eftersom jag hela tiden har ett cellplastunderlag mellan NeoAir och marken så har jag inte haft några som helst problem med kyla underifrån. Personer som använt enbart NeoAir vid frost menar annars att det då känns svalare än till exempel självuppblåsare som Prolite Plus(med R-värde 3,8). Jag kommer använda NeoAir på samma sätt till vintern, men då ovanpå ett ruskigt prisvärt 14 mm Evazote Goodpad från Getout.
Egentligen är varianten Small onödigt långt för mina behov, eftersom inte ens jag har 120 cm mellan höfter och axlar, men å andra sidan var Torsoliten i kortaste laget för mina 191 cm. Och jag misstänker att Thermarest inte lär göra någon kortare variant. Kanske kommer detta så småningom från andra tillverkare, till exempel BPL. Men det spelar inte så stor roll, 260 gram med denna komfort är ändå oslagbart för närvarande och sannolikt är det svårt att minska detta med mer än 50-100 gram om man kortar det. När prylarna blir så här lätta så har man ju ett avtagande mervärde på fortsatta viktminskningar.
Det har varit en del invändningar mot prassligheten i tyget på NeoAir. Själv har jag inte störts av detta alls som solosovare. Nu har jag inte delat tält med någon som själv använt NeoAir eller som har hört mitt prasslande, vare sig till höger eller vänster, så jag vet inte hur störande en granne på Neo kan vara.
Backpackinglight.com har ett intressant test av NeoAir som kan rekommenderas för läsning. Deras främsta invändning är att underlaget är för smalt när man ligger på rygg. Armbågarna hamnar utanför isoleringen, och man upplever att det är väldigt lätt att rulla av madrassen. Själv har jag inte upplevt några större problem med detta. Kanske beror det på att jag är smal och sover på sidan. Det är naturligtvis så att armbågarna lätt hamnar utanför när jag ligger på rygg, men detta gäller alla 50 cm breda liggunderlag och jag tycker inte NeoAir är sämre än andra.Vad gäller stryktålighet så har jag ännu inte punkterat mitt underlag. Känslan det tunna tyget ger är annars att detta lätt kan inträffa, men som vanligt tvingas jag konstatera att tunna kvalitetsvävar är betydligt starkare än man intuitivt tror. Jag använde även NeoAir som sittunderlag i min packraft under turen mellan Abisko och Nikkluokta utan problem. Jag pumpade det lite hårdare än vid sömn, men inte hårdare än att det gick att vika upp en ryggdel.
Vid min vandring samt efterföljande packraftingkurs i Yellowstone-området var jag en natt orolig för punktering. Detta var på en plats med väldigt torr och vass vegetation som trängde igenom även mitt cellplastunderlag. Jag rensade liggytan så gott det gick (det var mörkt) innan jag slog upp mitt Gossamer Gear The One, lade mina byxor ovanpå golvet, sedan cellplastunderlaget och till sist NeoAir. Jag sov gott hela natten utan punktering.
Min slutsats än så länge är att punkteringsrisken är ganska liten i våra blöta och mjuka svenska marker, men att man naturligtvis måste vara lite försiktig med underlaget man lägger det på. Men detta är inget som man inte klarar med normal lägerdisciplin. Vem vill sova på något vass och hårt?
Sammanfattning
Låg vikt, hög komfort, god isoleringsförmåga; vad kan lättpackaren mer begära? Tja, inte mycket.
Min summering hittills är att ge NeoAir 5 poäng av 5 möjliga. Det finns bara en baksida som jag upptäckt än så länge; priset. Det här underlaget kostar i svenska webbshopar drygt 1100 SEK och ytterligare någon hundring eller två i en IRL-butik. Men uppenbarligen har NeoAir trots detta sålt bra. När jag kollade med importören i våras så ville de inte låna ut något NeoAir till mig för testning, eftersom det "säljer bra ändå". Vad jag gjorde var då att checka ett antal engelska webbshoppar, där jag efter ett tag hittade både ett NeoAir Small och ett Terra Nova Laser Photon till bra priser. Mitt NeoAir kostade därmed 800 SEK plus en del av frakten, vilket känns betydligt mer överkomligt än när man hamnar över 1000 SEK.
Jag ångrar inte det här köpet.
Med ett 150 cm långt foamunderlag får du väl inget skydd alls för fötterna mot markkyla?
ReplyDeleteJag låter det helt enkelt sticka ut lagom mycket nedanför NeoAir. Det innebär att jag inte har dubbelt liggunderlag för övre överkroppen. Om det är extra markkallt dubblerar jag hela vägen upp och använder den tomma ryggsäcken som förlängning vid fötterna.
ReplyDeleteBlev inget NeoAir iår, Exped-luftmadrassen och Prolite4-madrassen ville tyvärr inte gå sönder hehe.. Men det är sant att priset egentligen inte är helt orimligt högt, hög komfortfaktor och låg vikt/kompakt paket är värt en hel del..
ReplyDeleteVad är din uppfattning om Thermarest´s "NeoAir" i jämförelse med Exped´s "AirMat Basic UL 7,5 inflatable sleeping pad", bara sett denna på nätet. Men den lät tillalande...
ReplyDeleteStefan,
ReplyDeleteJag har ingen erfarenhet av Exped-underlaget. Är dock fortfarande lika nöjd med nattsömnen på NeoAir som när jag först skrev detta.