Är du långvandrare eller lägervandrare?

Detta är en krönika jag skrev i Utemagasinet för en del år sedan. Begreppen "långvandrare" och "lägervandrare" är översatta från Andrew Skurkas blogg. Jag tycker de är väldigt tänkvärda eftersom de sätter fingret på "det beror på" när det gäller val av "lätt" respektive "traditionell" utrustning. Sammanhanget bör styra och medvetenhet om det skulle nog minska förekomsten av att lättpackare och "tungpackare" pratar bredvid varandra. Men om man minimerar vikten på det man MÅSTE ha med sig så skapar man utrymme för det man VILL ha med sig.

Av Jörgen Johansson

East Fork of the Chandalar River, Brooks Range, Alaska 2014

För en del år sedan, när jag var jämförelsevis ung och oförvägen, hade jag Andrew Skurka som packraftinginstruktör några dagar på Yellowstone River. Andrew är mest känd för att 2009 ha skidat, vandrat och packraftat runt hela Alaska under sex månader. Det som ger oss vanliga dödliga lite svindel är det tempo han höll. Norra Alaskas Brooks Range är en av världens största, orörda ödemarker. En tundra ganska lik de svenska fjällen, men utan leder, broar, hus eller människor. Genom detta område tillryggalade Andrew i genomsnitt ett maratonlopp, 42 kilometer, per dag. Detta i en stiglös vildmark med packning på ryggen.

Andrew hade inte varit klarat detta utan lätt packning. Hans fasta utrustning, det han alltid bar, låg på 8-9 kilo. Men samtidigt måste utrustningen ändå hantera allt i väderväg som Norra Ishavet kunde tänkas dumpa på honom. Liksom i svenska fjällen kan det snöa vilken dag som helst på året i Brooks Range. Sina tankar kring lättpackning har Andrew sedan dess redovisat i boken The Ultimate Hiker’s Gear Guide. Där formulerar han också en annan bra tanke. Nämligen skillnaden mellan att vara en “hiker” och en “camper”.

MLD Trailstar, 900 gram inkl hemsytt innertält, Brooks Range 2014

 På svenska kan detta kanske översättas med ‘Långvandrare’ och ‘Lägervandrare’. Andrew själv är naturligtvis en extrem Långvandrare, som föredrar att under långa dagar vara i rörelse, hela tiden på väg. För Lägervandraren är lägerlivet det viktigaste. Hen går inte alltid så långt från närmsta väg, slår upp sitt tält och blir kvar där i flera dagar. Kanske gör man toppturer med dagpackning, fiskar, fotograferar, lagar god mat eller tittar på blommor.

Ganska givet blir då att Långvandrare och Lägervandrare kan ha olika preferenser när det gäller utrustning. Lägervandraren kanske vill ha en hoppfällbar stol att sitta på i lägret, ett stort och rymligt tält där man kan tillbringa regniga dagar, läsande eller dåsande. En tung sovsäck är inte hela världen, viktigare är kanske att den är billig. Långvandraren, däremot, väljer bort det som inte är absolut nödvändigt för att hålla sig mätt, varm och torr. En lätt, men dyr, sovsäck ses som en god investering för att det viktigaste för hen, vandringen mellan lägerplatserna, skall vara njutbar.

Så när Långvandraren och Lägervandraren, med sina olika målsättningar, börjar diskutera friluftsprylar så är det kanske inte så konstigt att tonläget höjs ibland. Att alla i närheten börjar ducka för att inte få ord som “gramjägeri” eller “monster-ryggsäckar” i ansiktet.

Vandring och vad med lätta skor, Brooks Range 2015

 De flesta av oss är varken extrema Långvandrare eller extrema Lägervandrare. Men liksom i många andra sammanhang finns det ett slags förval, ett default. Den som kliver in i en svensk friluftsbutik rekommenderas nästan alltid prylar som passar bättre för lägervandraren än för långvandraren. En bra utgångspunkt är därför att nästa gång du går in i en sådan butik talar om ifall du premierar vandrandet eller lägerlivet. Och om du jobbar i butik, att fråga om kunden är långvandrare eller lägervandrare.

Med detta sagt tror jag ändå att alla tjänar på att använda den lättaste utrustningen som gör jobbet. I från fall till fall, tur till tur, får man sedan bedöma vad som är "jobbet" just denna gång. Men det finns idag ryggsäckar på 1,5 kilo tomvikt som gör jobbet minst lika bra som de som väger över tre kilo. Ryggsäcken är den enskilda pryl som de allra flesta kan spara mest vikt på. Jag brukar säga att om de prylar man MÅSTE ha med sig väger så lite som möjligt (och ändå gör jobbet) så skapar man utrymme för det man VILL ha med sig. Som färsk mat och frukt, kamerautrustning, lägerstol, klätterprylar eller en bag-in-box med vin. Den senare har fördelen att den tomma bagen kan blåsas upp och användas som huvudkudde... 

Ryggsäck HMG Porter Pack 70 liter, 1 kilo tom. Brooks Range 2015

 Själv är jag långvandrare och vill alltså ha den lättaste utrustning som klarar det jobbet. Mitt livs drömvandring var en månad ensam i Brooks Range, delvis genom samma område som Andrew Skurka. Eftersom jag var dubbelt så gammal som Andrew var packningens vikt väsentlig och jag hade ungefär lika mycket fast utrustning som han. Till detta kom mat och bränsle. Vilket tempo jag höll? 17 kilometer om dagen…